Publicerad av Bolånetak avgör hur stor del av en bostads värde du får låna med bostaden som säkerhet, och sedan den 1 april 2026 är taket höjt till nittio procent vid köp. Det betyder att kontantinsatsen, alltså den del du själv måste lägga, har sänkts till tio procent. Höjningen är en av de största förändringarna på bostadsmarknaden på flera år, och den påverkar särskilt förstagångsköpare. Här går vi igenom hur taket fungerar, hur mycket du behöver spara ihop och vad som gäller om du vill utöka ett lån du redan har.
Så mycket får du låna
Bolånetaket sätter en övre gräns för din belåningsgrad vid köp, alltså hur stor andel av bostadens marknadsvärde som får utgöras av bolån. Sedan den 1 april 2026 ligger taket på nittio procent, vilket innebär att resten, minst tio procent, måste finansieras med egna medel i form av en kontantinsats. Tidigare låg taket på åttiofem procent och kravet på kontantinsats på femton procent, en uppgift som fortfarande florerar på många håll men som numera är inaktuell.
Skillnaden blir tydlig i ett räkneexempel. För en bostad som kostar tre miljoner kronor får du sedan de nya reglerna låna upp till 2,7 miljoner, och behöver då lägga 300 000 kronor i kontantinsats. Med de gamla reglerna hade insatsen i stället blivit 450 000 kronor, alltså 150 000 kronor mer. För många hushåll kan den skillnaden korta spartiden med flera år och tidigarelägga ett bostadsköp.
| Situation | Högsta belåningsgrad |
|---|---|
| Köp av ny bostad | 90 procent |
| Utökat bolån (tilläggslån) | 80 procent |
Varför finns bolånetaket?
Bolånetaket infördes ursprungligen 2010 för att bromsa hushållens skuldsättning och minska risken för att låntagare hamnar med lån som är större än bostadens värde om priserna faller. Genom att kräva en egen insats vill lagstiftaren att köparen ska ha en buffert mellan lånet och bostadens värde, vilket skyddar både hushållet och det finansiella systemet. När taket nu höjts är motivet att göra det lättare att komma in på bostadsmarknaden, framför allt för unga och för hushåll med begränsat sparande.
Samtidigt finns det en avvägning i förändringen. Ett högre tak innebär att du kan låna mer och behöver spara mindre, men också att du tar ett större lån i förhållande till bostadens värde och blir mer känslig om räntan stiger eller priserna faller. Att du får låna nittio procent betyder alltså inte att det alltid är klokt att göra det, utan valet av belåningsgrad är fortfarande en fråga om din egen ekonomi och riskvilja. Hur belåningsgraden i sin tur styr din amortering kan du läsa mer om hos Bolån 365.
Hur finansierar du kontantinsatsen?
Kontantinsatsen är den del av köpet som du inte får täcka med bolån, och den behöver därför komma från annat håll. För de allra flesta handlar det om eget sparande som byggts upp över tid, och att spara ihop insatsen är ofta det största hindret på vägen mot ett första boende. Även med det sänkta kravet är tio procent av ett bostadspris en betydande summa, särskilt i storstadsområden där priserna är höga.
Det är i regel inte tillåtet att låna till kontantinsatsen med ett vanligt bolån, eftersom hela poängen med insatsen är att den ska vara egna medel. Vissa väljer ändå att ta ett lån utan säkerhet för att täcka insatsen, men det är en dyr och riskabel väg, dels för att räntan på sådana lån är betydligt högre, dels för att det ökar din samlade skuld och därmed kan göra att banken beviljar dig ett mindre bolån. En del får i stället hjälp av föräldrar, antingen som gåva eller genom att en anhörig går in som medlåntagare. Vill du jämföra bolån och se hur stor insats olika upplägg kräver kan du läsa mer om det hos Bolån 365.
Vad gäller om du vill utöka ditt bolån?
Reglerna skiljer på att köpa en ny bostad och att utöka ett befintligt lån, exempelvis för att finansiera en renovering. För sådana tilläggslån mot en bostad du redan äger är taket lägre, satt till åttio procent av bostadens värde sedan de nya reglerna. Om din bostad är värd fyra miljoner och du redan har ett bolån på tre miljoner, alltså en belåningsgrad på sjuttiofem procent, kan du med det taket låna ytterligare upp till 200 000 kronor innan du når åttio procent.
Till detta kommer en så kallad tröghetsregel, som innebär att du bara får värdera om bostaden för att utöka ditt låneutrymme högst vart femte år. Syftet är att förhindra att stigande bostadspriser gång på gång används för att låna mer, vilket skulle driva upp skuldsättningen. Vill du utöka ditt lån är det alltså värt att planera i förväg, eftersom du inte kan räkna med att en färsk värdering alltid finns till hands. Regeländringarna kring tilläggslån och omvärdering hör till de delar som ändrades mest 2026, och de fullständiga villkoren hittar du hos Finansinspektionen.
Hur mycket du får låna beror på mer än taket
Även om bolånetaket sätter en yttre gräns är det sällan det som avgör hur stort lån du faktiskt får. Banken gör alltid en egen kreditprövning där din inkomst, dina andra lån och dina levnadskostnader vägs in, och den bedömningen kan landa lägre än vad taket i sig tillåter. Ett vanligt riktmärke är att det samlade bolånet inte bör överstiga ungefär fem till sex gånger hushållets bruttoårsinkomst, men exakt var gränsen går skiljer sig mellan banker.
Det innebär att två köpare med samma tänkta bostad kan få olika besked, beroende på inkomst och övrig ekonomi. Bolånetaket och kontantinsatsen är alltså startpunkten, men din betalningsförmåga är det som sätter den verkliga ramen. Just därför är det klokt att skaffa ett lånelöfte innan du börjar leta, så att du vet vilket utrymme du har att förhålla dig till, och att jämföra bolån hos flera banker eftersom både ränta och lånevilja varierar. Hur du går tillväga för att jämföra bolån och pressa räntan kan du läsa mer om hos Bolån 365.