Så mycket måste du amortera enligt dagens amorteringskrav

Amorteringskrav avgör hur mycket av ditt bolån du minst måste betala av varje år, och sedan den 1 april 2026 gäller nya regler som gjort kravet lägre för många hushåll. Reglerna styrs numera av en egen lag i stället för av Finansinspektionens föreskrifter, men själva grunden är sig lik: hur mycket du måste amortera beror på hur stort ditt lån är i förhållande till bostadens värde. Här går vi igenom vad som gäller nu, vad som ändrats och hur du själv kan påverka din amortering.

Så mycket måste du amortera

Grundregeln utgår från din belåningsgrad, alltså hur stor del av bostadens värde du har lånat. Har du lånat mer än sjuttio procent av värdet ska du amortera minst två procent av lånebeloppet per år. Ligger lånet mellan femtio och sjuttio procent är kravet minst en procent per år, och understiger lånet femtio procent finns inget lagkrav på amortering alls. Dessa nivåer är oförändrade sedan grundkravet infördes 2016 och gäller alla nya bolån.

Tanken bakom trappan är enkel. Ju mer du har lånat i förhållande till bostadens värde, desto större är risken både för dig och för banken, och desto snabbare vill lagstiftaren att du ska beta av skulden. När du väl amorterat ner lånet under en gräns sjunker också kravet, vilket vi återkommer till längre ner.

För att göra det konkret kan vi ta ett räkneexempel. Köper du en bostad för tre miljoner kronor och lånar nittio procent, alltså 2,7 miljoner, ligger du över sjuttio procents belåningsgrad och ska amortera två procent per år. Det blir 54 000 kronor om året, eller 4 500 kronor i månaden, utöver räntan. Räkneexemplet visar också varför amorteringen ofta väger tyngre än räntan i den tidiga delen av ett lån.

Vad innebär det slopade skärpta amorteringskravet?

Den stora förändringen 2026 gäller det så kallade skärpta amorteringskravet. Sedan den 1 mars 2018 hade hushåll med särskilt stora lån tvingats amortera en extra procentenhet per år, ovanpå grundkravet, om det samlade bolånet översteg fyra och en halv gånger hushållets bruttoårsinkomst. I praktiken kunde det innebära en amorteringstakt på hela tre procent per år för den som både hade hög belåningsgrad och hög skuldkvot.

Den 1 april 2026 avskaffades det skärpta kravet helt. Amorteringen styrs sedan dess enbart av belåningsgraden, vilket betyder att den högsta amortering lagen kräver numera är två procent per år i stället för tre. För ett hårt belånat hushåll kan skillnaden bli flera tusen kronor i månaden, pengar som i stället kan användas till buffert, sparande eller löpande utgifter. Har du tidigare betalat den extra procenten behöver du normalt inte göra något själv, eftersom banken ska anpassa din amorteringsplan, men det kan vara värt att kontrollera att ändringen faktiskt skett.

Bakgrunden till slopandet är att Finansinspektionen bedömt att det skärpta kravet inte fått avsedd effekt på hushållens skulder, samtidigt som det gjort det svårare för framför allt förstagångsköpare med lägre inkomster att ta sig in på bostadsmarknaden. Det är dock värt att komma ihåg att banken fortfarande väger in din skuldkvot i sin egen kreditprövning, även om den inte längre styr det lagstadgade amorteringskravet. Har du en hög skuld i förhållande till inkomsten kan banken alltså ändå kräva mer, eller neka lånet.

Vad styr belåningsgraden och skuldkvoten?

För att förstå ditt amorteringskrav behöver du hålla isär två begrepp som ofta blandas ihop. Belåningsgraden är ditt bolån uttryckt som andel av bostadens marknadsvärde, och det är den som avgör om du hamnar i två-, en- eller nollprocentsnivån. Skuldkvoten är i stället dina samlade lån delat med din bruttoårsinkomst, och den påverkar sedan april 2026 inte längre själva amorteringskravet, men fortsätter att vara en faktor i bankens bedömning av hur mycket du får låna.

Belåningsgraden är inte huggen i sten, utan sjunker i takt med att du amorterar och i takt med att bostaden eventuellt stiger i värde. Sjunker den under sjuttio procent halveras kravet från två till en procent, och faller den under femtio procent bortfaller lagkravet helt. En omvärdering av bostaden kan därför sänka din amortering, men enligt de nya reglerna får en omvärdering för det syftet göras först vart femte år. Hur bolånetaket hänger ihop med belåningsgraden vid själva köpet kan du läsa mer om hos Bolån 365.

Kan du sänka eller pausa din amortering?

Amorteringskravet är ett golv, inte ett tak, vilket innebär att du alltid får amortera mer än lagen kräver om du vill, men sällan mindre. Frivillig amortering kan vara klok när räntan är hög, eftersom varje amorterad krona minskar den skuld du betalar ränta på och sänker din framtida ränterisk. Samtidigt är det en avvägning, för pengar som låses i bostaden går inte att använda till annat, och för den som har dyrare lån på annat håll kan det vara bättre att betala av dem först.

Det finns också situationer där du tillfälligt kan få amortera mindre än kravet. Banken har möjlighet att bevilja undantag vid särskilda skäl, som sjukdom, arbetslöshet eller dödsfall i hushållet, då amorteringsfrihet under en period kan ge andrum i en tuff situation. Ett sådant undantag är dock tänkt att vara just tillfälligt, och det är banken som prövar om skälen är tillräckliga. Vill du sänka din amortering mer varaktigt är vägen i stället att amortera ner belåningsgraden under en gräns, eller att få bostaden omvärderad när det är tillåtet.

Vad betyder amorteringen för hur mycket du får låna?

Amorteringen påverkar inte bara din månadskostnad, utan också hur stort lån du överhuvudtaget beviljas. När banken prövar din ansökan gör den en kalkyl över vad du har kvar att leva på när ränta, amortering och andra utgifter är betalda. En hög amorteringstakt tynger den kalkylen och kan därmed sänka det belopp du får låna. Just därför fick slopandet av det skärpta kravet en dubbel effekt: hushåll med hög skuldkvot fick både lägre månadskostnad och, i många fall, ett något större låneutrymme.

Det betyder dock inte att lägre amortering alltid är en fördel. En långsammare avbetalning innebär att du har kvar en större skuld längre, betalar mer i ränta över tid och är mer känslig om räntan stiger. Att jämföra bolån och förstå hela kostnadsbilden, där amorteringen är en central del, är därför minst lika viktigt som att jaga den lägsta räntan. Hur du räknar på din totala månadskostnad kan du läsa mer om hos Bolån 365, och de fullständiga reglerna hittar du hos Finansinspektionen.