Publicerad av Undrar du hur mycket man får tjäna med CSN vid sidan av studierna är svaret att det styrs av en gräns som kallas fribeloppet. Tjänar du mer än så under ett kalenderhalvår minskar ditt studiemedel, och har du redan fått pengarna kan du bli återbetalningsskyldig i efterhand. Här går vi igenom hur högt fribeloppet är för 2026, hur det skiljer sig mellan heltid och deltid, och hur du planerar din inkomst så att du slipper ett oväntat återkrav.
Genomgången tar det i tur och ordning, från vad fribeloppet är till vad som händer om du överskrider det och hur du undviker problem. Beloppen justeras varje år, så kontrollera alltid den aktuella siffran hos CSN innan du planerar ett extrajobb.
Så högt är fribeloppet
Fribeloppet är den inkomst du får ha under ett kalenderhalvår utan att ditt studiemedel påverkas, och det gäller per halvår, alltså januari till juni respektive juli till december. För 2026 ligger fribeloppet vid heltidsstudier under tjugo veckor på 114 676 kronor per kalenderhalvår, vilket motsvarar drygt nitton tusen kronor i månaden om du fördelar det jämnt. Studerar du heltid hela året kan du alltså tjäna ungefär det dubbla på ett helt år, förutsatt att du håller dig under gränsen varje halvår för sig.
En detalj som många missar är att fribeloppet är högre om du studerar på deltid, eftersom du då får mindre studiemedel och därför tillåts tjäna mer. Läser du på sjuttiofem procent är gränsen högre än vid heltid, och på halvfart högre ännu. Det är också din bruttoinkomst, alltså lönen före skatt, under hela halvåret som räknas, inte månadslönen för sig. Lönen räknas till det halvår då den betalas ut, vilket är värt att tänka på om en utbetalning hamnar precis över ett halvårsskifte.
Att gränsen finns beror på att studiemedlet är tänkt för den som behöver det för att kunna fokusera på studierna, inte som ett tillägg till en redan god inkomst. Systemet är alltså inte ute efter att straffa den som arbetar, utan efter att rikta stödet dit det gör mest nytta. För dig som student betyder det att du fullt lagligt kan kombinera arbete och studier ända upp till gränsen, och att det först är när du passerar den som stödet trappas ned. Att känna till exakt var gränsen går för just din studietakt är därför nyckeln, för då kan du planera ditt arbete så att du får ut mesta möjliga av både lönen och studiemedlet.
| Studietakt | Fribelopp per kalenderhalvår 2026 |
|---|---|
| Heltid, 100 procent | 114 676 kronor |
| Deltid, 75 procent | 143 346 kronor |
| Deltid, 50 procent | 172 017 kronor |
Vilka inkomster som räknas
Det är inte bara lön från ett extrajobb som räknas in i fribeloppet, utan alla skattepliktiga inkomster. Dit hör lön, ersättningar som a-kassa, överskott från enskild firma, och kapitalinkomster som räntor och aktieutdelningar. Även skattepliktiga stipendier räknas med. Däremot ligger vissa saker utanför, som barnbidrag, bostadsbidrag och skatteåterbäring, och inkomst under perioder då du inte har studiemedel, till exempel ett rent sommarjobb en sommar då du inte tar CSN.
Den sista poängen är viktig för planeringen. Eftersom bara inkomst under de veckor du faktiskt har studiemedel räknas, kan du tjäna mer under lov och sommar då du inte lyfter studiemedel, utan att det påverkar fribeloppet. Många studenter utnyttjar just det, genom att arbeta koncentrerat under sommaren och hålla nere inkomsten under terminerna. Är du osäker på hur din situation räknas är CSN:s egen tjänst det säkraste stället att räkna ut ditt personliga fribelopp, eftersom det beror på exakt hur många veckor du har studiemedel.
Vad händer om du tjänar för mycket
Om din inkomst under ett halvår överstiger fribeloppet minskar ditt studiemedel, och minskningen är ganska kännbar. CSN drar av sextioen procent av den del som ligger över gränsen, och det påverkar både lånet och bidraget, med lånet först. Tjänar du till exempel tio tusen kronor över fribeloppet minskar studiemedlet med drygt sex tusen. Har du redan fått pengarna utbetalda blir mellanskillnaden ett återkrav som du får betala tillbaka.
Det som gör detta lätt att gå på är att kontrollen sker i efterhand. CSN stämmer av dina inkomster mot Skatteverkets uppgifter, vilket innebär att ett återkrav kan komma en tid efter att halvåret är avslutat, när taxeringen är klar. Det spelar ingen roll om överskridandet skedde av misstag eller om pengarna redan är spenderade, kravet kommer ändå. Varje år får tusentals studenter ett sådant återkrav, och enligt CSN handlade det senast om nästan fjorton tusen personer, med i genomsnitt runt tjugonio tusen kronor var. Ett obetalt återkrav är i sig inte samma sak som en betalningsanmärkning, men om det inte betalas kan det gå vidare till inkasso, och då kan din kreditvärdighet påverkas.
Så undviker du återkrav
Det bästa skyddet mot ett återkrav är att planera inkomsten och att hålla CSN uppdaterad. Räkna ihop din förväntade bruttoinkomst för hela kalenderhalvåret innan du tackar ja till ett extrajobb, och stäm av mot ditt fribelopp. Ser du att du kommer att tjäna för mycket är det bättre att meddela CSN i förväg, eftersom de då oftast kan anpassa kommande utbetalningar så att du slipper kravet i efterhand. Du kan också välja att ta studiemedel för färre veckor eller en lägre andel, vilket höjer ditt fribelopp.
Ett annat alternativ är att förlägga arbetet till loven, då du ändå inte har studiemedel, eller att bara ta bidraget och avstå lånet om du ändå arbetar mycket. För dig som ändå funderar på att låna vid sidan av studierna är det värt att tänka ett steg till. Att öka sin arbetstid för att klara ett lån kan i värsta fall driva inkomsten över fribeloppet, så att du förlorar studiemedel samtidigt som du ska betala på lånet. Innan du tar ett lån under studietiden är det därför klokt att jämföra alternativen och räkna på helheten, vilket du kan läsa mer om hos Bolån 365.
Det finns också en poäng i att komma ihåg att studielånet från CSN i sig är ett av de billigaste lån som finns, med en ränta långt under vad ett vanligt privatlån kostar. För den som behöver extra pengar under studietiden är det därför ofta bättre att utnyttja studielånet fullt ut än att ta ett dyrare lån vid sidan om, även om det känns bekvämt att slippa öka sin skuld. Att jaga extrainkomst för att undvika studielånet kan alltså bli dubbelt olönsamt, både genom risken att passera fribeloppet och genom att man ersätter en billig skuld med en dyrare. Räkna därför alltid på vad de olika vägarna faktiskt kostar innan du bestämmer dig. De aktuella beloppen och en kalkylator finns hos CSN.